Efter ett seminarium jag nyligen besökte har jag inspirerats, blivit mer eftertänksam och framförallt mer uppmärksam över hur man som företag/varumärke lyfter fram sin identitet i den digitala världen.

En frågeställning som inte helt sällan lyfts fram är: Hur översätter man den traditionella grafiska manualen till den digitala världen?
Det är här det kan bli diskussioner. Hur får man en översättning att bli så exakt som möjligt? Går det ens att få den exakt, och vill man verkligen ha den översatt rakt av?

Det man måste tänka på är att det digitala landskapet är en helt ny miljö.
Och om man har en ny miljö, då får man anpassa det man vill lyfta in så att det passar där.
Om vi direkt börjar prata om färger – då har vi ett tydligt exempel där det inte är så lätt att översätta rakt av.
Hur får man en färg att se exakt likadan ut på skärmen som den gör i den grafiska manualen? Den har ju ett visst värde i den tryckta manualen. Då vill man väl ha samma på skärmen?

Här får man inse att det inte går att göra en exakt översättning.
När det gäller tryckt material så behöver man ofta anpassa färgen beroende på vilket material du ska trycka på. Ett exempel är om det ska vara blankt eller matt papper.
Samma sak gäller såklart för skärmar. Så som jag upplever en färg på min skärm, skiljer det sig ganska säkert mot hur du ser den vid din skärm – eller mot den som ser färgen i sin mobil, eller surfplatta.

Självklart vill man komma så nära den ”riktiga” färgen som möjligt, men man kan inte utgå från att man ska få exakt samma färg i alla olika användningsområden.
Man måste tillåta ett varumärkes uttryck att anpassa sig beroende på var, hur, och när det ska användas.

Ett varumärkes grafiska profil är i sig en grundsten för företagets framtoning, och om den grundstenen inte ser likadan ut varje gång, då är det inte längre en grundsten att falla tillbaka på. Men bara för att det står ett värde i en manual, eller att en rubrik måste ha en viss storlek, så måste man inte alltid följa det till punkt och pricka.
Jag säger inte att man ska ändra bara för att. Det jag menar är att det ibland behövs en anpassning, och då får man inte vara rädd för att göra det som behövs.

Förenkla och använda så få ID-bärare som möjligt.

När det kommer till webben är det svårt att flytta över det grafiska maneret helt. Då är det istället bra om man jobbar med några få ID‐bärare som man hämtar ifrån den grafiska manualen och som ska räcka för att lyfta fram den tonalitet och känsla som ett varumärke står för.

Jag ska visa på några exempel från ett av mina projekt där jag varit med och arbetat fram formen. Det är den nya webbplatsen för Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), www.foi.se
Ett enkelt exempel på en liten men tydlig ID‐bärare är en så kallad favicon.
Med en begränsad yta på 16×16 pixlar så går det faktiskt att lyfta fram det som kännetecknar ett varumärke. I det här fallet skriver vi ut FOI med det typsnitt som dom använder sig av i sitt material.

ID‐bärare nummer två i det här fallet baseras på typografi.
 Nu förtiden är det mycket lättare att använda olika typsnitt på webben, och det är något man verkligen ska ta tillvara på. Typsnitt i sig kan fungera som otroligt tydliga ID‐bärare. Se bara på det typsnitt som Volvo använder sig av.
 Jag tror att du skulle tänka på Volvo även om du bara såg typografin skriven utan en bild på en bil, eller tillsammans med logotypen. (Se bild på Volvos typografi)

Det tredje exemplet på ID-bärare jag tänkte visa på är hur vi använt oss av ”puffar” eller genvägar. I det tryckta materialet som FOI tar fram varje år så placerar man två plattor längst ner på dokumentet, en helfärgad och en mindre halvtransparent platta.

Just det här grafiska manéret är så tydligt i FOI’s material och därför kändes det naturligt att låta plattorna fungera som den tredje ID‐bäraren.
 Även pilen som syns i den färgade plattan är också tagen från den tryckta grafiska manualen.

Min poäng med det här inlägget är kort och koncist.
 Använd gärna få men tydliga ID‐bärare, och var inte rädd för att göra justeringar för att designen ska fungera bra även i den digitala världen. Ibland är det faktiskt nödvändigt med förändringar och anpassningar.