Vi har jobbat tillsammans med Pensionsmyndigheten för att ta fram ett förbättrat intranät för organisationen. I uppdraget ingick bland annat förbättrad interaktionsdesign, grafisk design och informationsstruktur.

För att utvärdera den befintliga informationsstrukturen använde vi oss utav Optimal Sort, ett webbaserat verktyg för att göra kortsorteringstester. Vi tänkte kort berätta om våra erfarenheter av att använda produkten.

Det positiva

• Stort genomslag och delaktighet. Du kan skicka ut kortsorteringen till många. Det innebär att du får mycket data samtidigt som många i organisationen känner sig delaktiga och att de kan påverka.

• Analysmöjligheterna. I OptimalSorts analysdel kan du skära och analysera din insamlade data på många bra sätt. Du kan även få förslag på hur du borde organisera din informationsstruktur. Förslagen är ofta bra, även om de såklart behöver en del mänsklig bearbetning.

Dendrogramläget är ett av analyslägena i OptimalSort

Det negativa

• Du missar det ”mänskliga”. Vid vanliga kortsorteringstest så kan du sitta bredvid och höra testpersonernas resonemang när de utför övningen. Det missar du med OptimalSort (det finns förvisso kommentarsmöjlighet men det blir aldrig samma sak), men du kan å andra sidan komplettera din OptimalSort-övning med några ”vanliga” kortsorteringsövningar för att få höra resonemanget från dina testpersoner.

• Mängden kort och tiden som en testperson kan tänka sig lägga. I teorin så kan du (förutsatt att du använder betalversionen) skicka ut hur många kort som helst med din OptimalSort. När du skickar ut övningen med mail så är det dock inte så troligt att dina testpersoner kommer sitta i en timme med övningen (som man vanligtvis gör på ett kortsorteringstest).

  Maxtiden som en testperson kan tänka sig att jobba med övningen är snarare tio minuter (även om ett fåtal la 30-50 minuter på övningen). Det gör att du måste jobba med färre kort än vanligt. Vi använde ca 30 kort och det är nog ett bra riktmärke. Du får på så sätt inte samma underlag i antal kort som vid ett ”vanligt” kortsorteringstest. Det kan dock avhjälpas genom att du tänker till lite kring vilka kort du väljer (exempelvis lägga med de kort som är de mest svårplacerade, mest använda etc.).

Hur det gick för oss

Vi jobbade med en utvärdering av den befintliga informationsstrukturen. Efter en del grunnande och analyserande i OptimalSort kom vi fram till att det stora problemet med informationsstrukturen inte var själva strukturen utan snarare vissa benämningar i den. Utifrån de insikter som vi fick tog vi fram en ny struktur med nya benämningar som upplevdes som tydligare och enklare av användarna.

En annan iakttagelse som vi gjorde under arbetets gång var att det var en del testpersoner som påbörjade övningen men som inte gjorde klart den. Detta behöver inte enbart vara negativt eftersom det skapar en förståelse för att arbete med informationsstruktur inte är helt enkelt samtidigt som det ger en delaktighet.

Ska man använda OptimalSort?

Vi tyckte att vi hade bra hjälp av OptimalSort i det arbete som vi skulle göra. Några saker att tänka på om du ska använda det kan vara:

• Reservera gärna tid med användare, så att de kan sitta med en större kortsortering än bara 30 kort.

• Gör ett par manuella tester för att få den mänskliga feedbacken kring kortsorteringen.

• Försök att få med ett bra urval av testare, i och med att det är ett digitalt verktyg finns det risk för att du får en övervägande del ”datorvana” användare som slutför uppgiften medan de mindre datorvana struntar i övningen.

Tack till Petra på Pensionsmyndigheten för feedback på texten.